Numoori Wiki
Advertisement
Wiki DödDen här karaktären har avlidit. Den räknas som död.

Personlighet[]

Av Blue's nära och kära skulle hon beskrivas som god, kärleksfull och fylld av glädje. Men sedan hon förlorat sin familj och blivit djupt deprimerad skiner sällan den sidan igenom. Blue var alltid en försynt hona, som inte tog mer än vad hon erbjöds - och helst lite mindre, och hade aldrig ett vidare starkt självförtroende, men den sidan har förvärrats till det värsta sedan hon utvecklat sina psykiska sjukdomar. Nu är hon en otroligt stressad individ, som aldrig tycks kunna slappna av. De mest vardagliga sysslorna blir oerhört jobbiga för henne, och under sina värsta dagar är det inte ovanligt att hon får emellan 5-10 nervsammanbrott. Hennes depression har gjort att hon har väldigt svårt att hantera känslor, och på samma gång är väldigt känslosamma. Små händelser får hennes känslor ofta att gå till överdrift, och på det sättet stressar henne så pass mycket att hon kan få ett typiskt nervsammanbrott. 

Utseende[]

Blue är en relativt högrest hona, med framförallt långa, smäckra ben. I mankhöjd mäter hon 113cm. Hon har alltid varit en väldigt lättviktig hona, och ser mer eller mindre ut som hon balanserar på linjen av att vara undernärd. Hennes kropp är byggd för att vara smidig och snabb så den är naturligt senig och graciös - men uppfattas ofta som skör och bräcklig. Det är uppenbart att Blue inte är byggd för att använda sin fysiska kraft. 

Blue har ett väldigt näpet, och sött anlete. Mjuka, men rena linjer. Trots att hon är drygt 30 år gammal, så har hon ett väldigt ungdomligt uttryck i ansiktet. Hennes ögon har en stark azurblå färg, som piggar upp hennes ansiktsuttryck ordentligt. Ögonen ser nästintill alltid alerta och nyfiken, om inte något annat känslouttryck anspelas i hennes ansikte.

Blue lider av albinism, vilket gör att hon avsknar pigment. Pälsen har därför färgats vit (trots hennes mycket brokigt färgade föräldrar), med mjuka inslag av rosa. Hennes fäll avsaknar några som helst teckningar. I överläg är hennes päls lång och finhårig, vilket gör den väldigt len - om än lite tunn. Under vintrarna tjockas pälsen givetvis på en aning, men inte allt för mycket vilket gör att hon inte har sådant bra försvar emot kyla, samtidigt som direkt solljus får hennes hud att klåda och svida. Därav trivs Blue mest i svala områden. Där pälsen naturligt är tunnare (kring nosen, ögonen, tassar och öronspetsar) är hon märkvärdigt mer rosa, då huden skiner igenom där lite mer. Hennes nos är skär, och hennes trampdynor följer i samma färg.

Krafter[]

Yttre ljus
Förmågan att skapa ljus. Kan börja lysa.

Historia[]

Blue var en av fem valpar som föddes i utkanten av Ötamon för drygt 30 år sedan. Hennes föräldrar var två relativt unga vargar som trotsat deras familjer för att få vara med varandra. Deras kärlek hade varit förbjuden, och det var med alla oddsen emot sig som Nami och Rengar bestämt sig för att fly tillsammans. De älskade varandra till den punkten att de hellre skulle dö än att vara utan varandra.

Under sina första levnadsår växte hon upp bland kärlek, av sina syskon likaväl som föräldrar. De var isolerade från omvärlden, men tycktes klara sig väldigt bra. De var en väldigt lycklig liten familj. Men åren fortsatte att passera och flera av syskonen började längta efter det som fanns bortom deras lilla bubbla. Blue blev väldigt knäckt när hennes syster Vi beslöt sig för att lämna dem. Kort därpå beslöt sig även de tre bröderna för att lämna Ötamon tillsammans. Blue kände sig inte redo. Världen bortom denna var främmande, vilket skrämde henne; varför var det så bråttom med att lämna?

En regning höstmorgon så återvände Zed och Brand till Ötamon. Dock var det inte med goda nyheter; de fyra syskonen hade bestämt sig för att tillsammans hälsa på sina föräldrar och Blue, men på vägen till Ötamon hade de attackerats av en flock med vargar. De två bröderna hade lyckats fly, men Vi och Twitch hade inte haft samma tur... Rengar insåg att det var hans familj som kommit för att leta upp honom och Nami, och med ens var de tvungen att ge sig av.

I veckor vandrade de planlöst omkring i Numoori. De hade aldrig tid att stanna längre än en natt, och Blue fick aldrig sin tid att sörja. Men hon försökte glädjas över hur de ännu var tillsammans. Vissa dagar räckte det så det blev över, men andra så orkade hon knappt ta ett steg till. De vandrade vidare i Numooris västra del året ut. De hade inte sett ett spår av flocken som sagts skulle jaga dem, och bestämde sig för att äntligen återvända hem till Ötamon.

Till deras stora skräck hade flocken slagit sig ner där i väntan på att de skulle återvända. De var chanslösa, och en efter en föll hennes familjemedlemmar stupa framför ögonen på henne. Det var tack vare hennes ljuskrafter hon kom undan - trots att hon var väldigt otränad så stärkte hennes ilska och sorg den så pass mycket att hon lyckades slå sig fri. Blue flydde Ötamon med tanken om att aldrig komma tillbaka. Dess skönhet skulle numera vittna om det blodbad som en gång ägt rum.

Blue levde ensam i flera år. Vandrade fram och tillbaka emellan Stormstäppen och Kawazatriskogen. Det tomrum hennes familj lämnat i henne kunde ingen varg hon mött få henne att glömma. Tills hon mötte Jayce; en högrest, silverpälsad varghane. Trots att Blue avvisade honom, så tycktes han aldrig lämna hennes sida. Jayce var likaväl en vandrade, och slog henne följe emot hennes vilja. Men under hela resan så var det på Blues villkor - de dagar hon inte ville ha honom nära så pratade han inte alls med henne och följde henne på avstånd, medans de dagarna hon kände sig glad och öppen, var han hennes bästa vän. Efter att ha rest ihop i över sex månader, kunde Blue inte neka att han växt på henne. 

När de väl nått tillbaka där de började resan, på Stormstäppen, ville hon inte längre vara utan honom. Jayce var allt hon behövde - när hon behövde någon att sörja hos var han där, när hon behövde råd så gav han henne det, när hon hade frågor så svarade han, när hon behövde kärlek och närhet gav han det. Blue erkände sin kärlek gentemot honom och den var besvarad. 

Jayce och Blue levde på Stormstäppen tillsammans i 3 år, innan Blue var redo att gå vidare. Hon ville skaffa familj, och flytta tillbaka till Ötamon. Trots de hemska minnerna som hemsökte henne, så ville hon skriva över dem med nya av Jayce och deras familj. I årets slut födde hon tre friska valpar - Jinx, Maokai och Kayle.

Med mycket kärlek och omsorg uppfostrade Blue och Jayce dem. Men i slutet av deras andra levnadsår kom att bli ännu ett blodspill; det verkade som att hennes fars släkte inte var nöjd med att ha tagit hennes familj ifrån henne, de var också ute efter henne. Tydligen hade hon gjort deras ledare blind med sina krafter sist de stridits. Jayce gjorde allt i sin makt för att skydda hans familj, men det räckte inte långt. Blue försökte beskydda sina valpar med sitt liv, men misslyckades likaväl. I blindo sprang Blue allt vad hon kunde tills benen inte längre bar. Men när hon väl stannat kom hon att undra, varför sprang hon? Livet var ändå inte längre värt att leva.

Blue inväntade sitt öde, men det verkade aldrig komma. Flocken hittade henne aldrig, trots att hon inte rörde sig ur fläcken på 4 månader, mer än att hitta föda. Det tomrum hon känt utan sina syskon och föräldrar hade nu dubblats. Allt hon kunde göra var att sörja, och hon förmådde sig inte att börja vandra igen. I 3 år levde hon på Stormstäppen.

När hon slutligen bestämde sig för att försöka gå vidare, upptäckte hon fort att hon inte var sig själv längre. Blue hade drabbats av "hjärndemoner" (som hon kallar dem), och hade börjat lida av paranoia. Hon kunde inte lita på någon och vågade knappt prata med de vargar hon mötte. Trots att hennes tillstånd har blivit bättre, så är hon inte på lång väg frisk.

Händelseförlopp

  • Oktober, 2013 ;; Blue besöker Ötamon igen, där hon möter Erathor, Loke & Zhetan.
  • November, 2013 - Mars, 2014 ;; Blue passerar Silverpile och Ken-Yak, där hon träffar Yargol, Momento & Tear.
  • April, 2014 ;; Blue är i ett väldigt dålig tillstånd då hon äntrar Kaiwood, men får hjälp av den tidigare bekantskapen Erathor.
  • Maj, 2014 - Juni, 2014 ;; Blue beger sig ner till Numoorislätten, med målet att besöka sydöstra Numoori. På Numoorislätten träffar hon Andúnë, Xerxes (som får henne att tvivla på sitt mål) & Cerulean (som hon knyter starkt band till, och de bestämmer sig för att resa emot Höstskogen tillsammans.) Under dessa månader blir hon friskare.
  • Juli, 2014 ;; Blue passerar Raukakekedjan tillsammans med Cerulean, och sedan vidare genom Byoomi och slutligen till Höstskogen. Där skiljer de sig åt efter en dramatisk händelse, då Cerulean bekänner sin kärlek inför Blue, som hon av flera anledningar inte kan besvara. Blue fortsätter emot Stormstäppen, som var hennes ursprungliga mål. På vägen till Stormstäppen möter hon Kiera Tien. När hon väl når Stormstäppen möts hon av ett livsförändrande öde - hon återförenas med sin sedan länge "döda" partner, Jayce.
  • Augusti, 2014 ;; Kommande månad spenderas i sällskap av Jayce. De bestämmer sig för att gå till Ötamon. På vägen dit möter de Jodano. När de väl är framme i Ötamon möter de på en hjärtkrossad Cerulean. Mötet slutar i tårar för båda parterna.
  • September, 2014 ;; Blue inser att Jayce och hon glider mer och mer isär. Tankar om att gå skilda vägar börjar växa. De möter grottvargen Unnown.
  • Oktober, 2014 ;; Blue träffar Othello. På grund av förvirring gällande sina känslor blir hon enkelt manipulerad av honom. Othello lyckas få henne att avsluta relationen mellan henne och Jayce, samtidigt som hon blir dräktig med Othello. Blue börjar bli något sjukare igen. De lämnar Ötamon med målet att nå Kaiwood där valparna ska födas. På vägen genom Itrozo träffar de Delta och Aziza. De hinner dock aldrig lämna Itrozo förrän Othello plötsligt lämnar Blue åt ödet. Tur i oturen, så hittar Hector henne, och bestämmer sig för att hjälpa.
  • November, 2014 ;; Hector och Blue går tillbaka till Ötamon. Blue vill stanna i Ötamon i väntan på sina valpar och Hector stannar med henne. De träffar där El'the Immiker, men det är förövrigt en väldigt lugn månad i Blues liv.
  • December, 2014 ;; Vinter Eventet startar med att Numoori blir alldeles vindstilla. Under den vindstilla perioder möter Blue återigen Erathor. Senare under vintereventet när norrskenet bryter ut över hela landet föder Blue sina tre valpar; Valkyrian, Varya och Vit.
  • Januari, 2015 - December, 2015 ;; Blue befinner sig fortfarande i Ötamon där hon föder upp valparna. Hector stannar i hennes sällskap en längre del av året.
  • Januari, 2016 ;; När dottern Varya träffar vampyren Even försöker Blue rädda Varya, men får offra sitt liv.

Relationer[]

Släkt
  • ✝ Rengar (npc) - far - Jag saknar dig. Jag önskar du fortfarande var med mig...
  • ✝ Nami (npc) - mor - Jag tänker på dig varje dag, mor. Jag älskar dig.
  • ✝ Twitch (npc) - broder - Det går inte en dag utan att jag önskar jag kunde få se dig igen...
  • ✝ Vi (npc) - syster - Syster! Varför var du tvungen att lämna? Jag saknar dig.
  • ✝ Zed (npc) - bror - Jag saknar din röst. Vill inget mer än ha dina råd nu, älskade broder...
  • ✝ Brand (npc) - bror- Skulle göra vad som helst för att träffa dig igen. Vila i frid.
  • ✝ Kayle (npc) - dotter - Älskade, älskade dotter. Jag kan inte ord beskriva hur mycket jag saknar dig.
  • ✝ Jinx (npc) - dotter - Jag älskar dig så otroligt mycket! Jag hoppas du är förenad med dina syskon.
  • ✝ Maokai (npc) - son - Hur ska jag kunna överleva utan dig?Jag älskar dig så.
  • Varya - dotter - Jag kommer göra allt för dig.
  • Vit - dotter - Jag kommer göra allt för dig.
  • Valkyrian - son - Jag kommer göra allt för dig.
Andra relationer
  • Jayce (npc) - Jag har saknat dig så länge, och jag befarar att jag alltid kommer göra. Men de som en gång var kommer inte bli det samma. Jag tackar för allt du gett mig. Lev väl, min kära.
  • Zhetan - Det var hastigt möte, men vi delade sorgen av förlorade, och med det ett band som inte riktigt kan förklaras.
  • Erathor - Du gav mig längtan till framtiden. Vi ses snart igen.
  • Momento - Du påminde mig om kylan jag kände i mitt bröst. Vem var du, egentligen?
  • Tear - Du hjälpte mig på flera sätt, och jag är evigt tacksam att vi fördes samman. Jag hoppas du lever väl och tar hand om dig.
  • Loke - Jag har aldrig mött någon så stor som dig, men till min förvåning och glädje så var ditt hjärta lika stort som din kropp. Jag hoppas våra vägar korsas igen någon dag.
  • Yargol - Något med dig skrämde mig lite... Men jag hoppas du finner dem du söker.
  • Andúnë - Du visade dig vara en snäll själ, med massor att erbjuda och berätta. Nästa gång jag besöker Silverpile kommer jag tänka på dig. Jag hoppas vi ses igen.
  • Cerulean - Jag är ledsen att jag inte kan erbjuda dig det du vill ha. Jag vet inte om jag gjorde ett misstag med att låta dig följa mig. Jag är rädd att när du tittar på mig ser du något annat än vad jag är. Trots vårat olyckliga avslut hoppas jag att du mår bra, och att vi möts igen en annan tid.
  • Xerxes - Du var rättfram, oblyg och kanske rätt av okänslig. Du ställde de frågor jag ställt mig själv många år högt, och något i mig tycktes vakna - men jag kan inte räkna ut vad.
  • Kiera Tien - Jag tyckte i tystnad att ni inte hade rätt att döma mig, men ni fick mig att se allt i ett nytt ljus. Ta väl hand om honom.
  • Amy - Det var ett möte i all hast, jag hoppas du åtminstone hittade till vattenhålet, främling.
  • Othello - Jag kan inte förstå hur kallt hjärta du måste ha - inte för det du gjort mot mig, men mot de ofödda. Du lämnade oss för att dö. Jag kommer aldrig förlåta dig. 
  • Unnown - Jag hoppas du klarade dig oskadd.
  • Jodano - Där var något speciellt med dig. Du brände dig fast i mitt minne.
  • Aziza - Det var ett kort möte, jag har inget att säga om dig.
  • Delta - Vem var du?
  • Hector - Jag är evigt tacksam att jag fick träffa dig. Jag vet inte om jag skulle överlevt om du inte varit vid min sida.
  • El'the Immiker - Kommer efter att pågående rollspel avslutats.

Trivia[]

  • Blues röst efterliknar denna; https://www.youtube.com/watch?v=mer6X7nOY_o
  • Blue älskar att bada! Det är en av hennes favoritsysslor.
  • Eftersom hennes albinism gör henne känslig emot ljus kan hon inte hantera sin kraft speciellt bra.
  • Blue förlorade sina krafter samtidigt som hon förlorade sina valpar och partner, för 3 år sedan. Hon har ännu inte fått tillbaka den.
  • Blue lider av flera olika sjukdommar, och alla är relaterade till hennes förlust av familj; borderlineposttraumatiskt stressyndrompanikångest och paranoia.
  • Det är vanligt att när Blue vandrat ensam i längre perioder, börjar hon hallucinera.
  • Blue har kommit över sin sorg och sitt förflutna med hjälp av en NPC kallad Aingeal, och ska nu vara "frisk" från sina sjukdomar. 
Advertisement