Den här karaktären har utvandrat från Numoori.
Personlighet[]
Kilah är en äventyrlig själ med en positiv syn på livet. Hon säger sällan nej till en utmaning, och älskar att upptäcka och utforska nya saker. Kilah är ofta glad och lekfull, och retas gärna godlynt med vänner. Hon är också något av en hopplös romantiker. Hon är väldigt familjekär, och vill gärna skydda de hon håller nära. Hon hoppar lätt mellan starka känslor, men är sällan arg eller negativ några längre stunder. Hon blir lätt irriterad och en aning stingslig när hon är hungrig.
Utseende[]
Att Kilah är mestadels manvarg går inte att ta miste på. Hon är kroppsligt ganska liten, sin mankhöjd till trots, och ser mest ut att bestå av fyra långa ben. Hennes ansikte är smalt och spetsigt, medan öronen är väldigt stora. Pälsen är lång och lätt, och kan resas i en hög kam över ryggen för att se större ut än vad hon är. Hon har en tunn underull som gör att hon inte överhettas i varma klimat, men hon fryser på grund av detta lättare än många andra. Hon har en extra lång man i nacken och på hjässan, som hon ibland får för sig att skära i kortare frisyrer när hon tröttnar på att ha den långa luggen i ansiktet. I nuläget har hon ofta luggen flätad ner i nacken. Kilah är övervägande rödbrun, med vita fält i ansiktet, över halsen, i öronen och på svansen. Hon har en vit fläck över vardera öga, och ett svagt, blått V i pannan. Hennes ben är klädda i långa, svarta strumpor, och den långa manen och fällen i nacken och över öronen är också svart, liksom hennes nosparti.
Hennes långa ben tillåter henne att springa väldigt fort, om än inte lika snabbt som en stäppvarg eller någon med snabbhet som kraft. När hon vandrar är det ofta i passgång, där båda benen på ena sidan av kroppen rör sig samtidigt.
Kilahs nacke och sidor kläs av en myriad av flätor och metallpärlor. Det är mer regel än undantag att möta Kilah med metall i pälsen, då det är så hon föredrar att bära den med sig. Hon har också ett stort stycke metall, format likt en del av en rustning, som ett stöd runt sitt högra framben. Benet fick aldrig riktigt tid att läka rätt efter att ha varit brutet, vilket gjort att Kilah idag lätt blir trött i det och får ont av att gå längre stunder på det utan sitt stöd.
Krafter[]
Teleport
Kilah har förmågan att teleportera sig från en plats till en annan. Hon befinner sig aldrig i upplöst tillstånd när hon teleporterar sig, utan befinner sig direkt i fast form igen på en annan plats. Kraften kräver en stor mängd energi, och hon blir snabbt trött efter att ha använt den.
För att kunna teleportera sig till en plats så måste Kilah känna platsen väl och befinna sig inom ett rimligt avstånd för att nå den, eller kunna se platsen från där hon står. Om hon skulle teleportera sig till en plats som hon inte kan se eller känner sedan tidigare så riskerar hon att teleportera sig till en plats där någonting står i vägen. Det innebär att hon riskerar att exempelvis delvis teleportera sig in i ett träd eller en klippvägg, vilket kan orsaka stora skador eller rent av vara dödligt om hon råkar få ett föremål piercat genom kroppen. Om hon försöker teleportera sig när hon har lite energi kvar eller inte koncentrerar sig ordentligt så riskerar hon också skador, om hon inte skulle lyckas teleportera hela kroppen på en gång. Det är en väldigt farlig kraft, men trots att hon inte har haft någon lärare så hanterar Kilah den förvånansvärt väl.
Metall
Kilahs andra kraft är metall. Hon kan styra olika typer av metall, men är främst inriktad på titan och silver, då det är de metaller hon har haft mest chans att öva med. Hon har med tiden lyckats samla på sig en del mineraler som hon med mycket energi har omvandlat till metall som hon kan styra. Hon fann även en större samling silver tillsammans med Malphas i Döda skogen. Hon bär oftast metallen med sig i formen av ett stöd för sitt högra framben, och i en myriad av pärlor inflätad i pälsen.
Historia[]
Kilah föddes på savannen tillsammans med sina syskon Kanto och Kian. Deras mamma, Cuywendz, fostrade dem ensam och gav dem en så god start på livet som de kunnat få. Kilah var äventyrslysten redan som valp, och drömde om att en dag få upptäcka hela den värld som hennes mamma berättat så mycket om. När syskonen väl var gamla nog att lämna hemmet så kände sig Kilah trots det kluven. Det var svårt för henne att lämna familjen, men äventyret drog i henne.
Kilah höll sig till en början i sydöstra Numoori, men det dröjde inte länge förrän hon fått smak på vandringslusten, och hennes resor blev längre. Under en av sina första vandringar så träffade hon sin första kärlek; en vit lawarhane vid namn Yoi. När Yoi försvann spårlöst så återvände Kilah till savannen igen. Hon tog sig till havet, där hon till sin stora sorg möttes av Kantos ande. Brodern, som ännu inte hunnit bli vuxen, och nu aldrig skulle bli det, berättade om sin bortgång och bad Kilah att berätta för resten av familjen. Han bad henne att inte gråta för honom, men det blev ändå ett tårfyllt avsked.
Kilah stötte åter ihop med sin mamma, och Cuywendz nya partner Bivlinde, när hon återvände hem igen. Hon blev lycklig när hon fick höra att hon fått småsyskon. Hon stannade hos familjen medan valparna växte upp. Snart efter att hon gav sig av igen på nya äventyr så fylldes Numoori av det stora Norrskenet. Under det märkliga fenomenet råkade Kilah på en stor lya i Döda skogen, i vilken hon tillsammans med Malphas fann stora mängder metall som de stal och delade på. Bara kort efter fyndet mötte hon Ceylon på savannen. Hon trivdes i hanens sällskap, och de bestämde sig för att slå följe och ge sig ut på en gemensam resa.
Efter att ha vandrat runt i större delen av Numoori tillsammans med Ceylon så kom de båda vännerna att tappa bort varandra under ett oväder på västkusten (dåvarande Samudr). Kilah fortsatte till Wintera i hopp om att Ceylon skulle ha tagit samma väg. Hon tvingades lämna området efter dålig jaktlycka. På sin väg ut ur Wintera föll hon nästan offer för en sabeltandad tiger. Svårt skadad tog sig Kilah in i de nordvästra bergen. Där hittades hon av en vänlig främling som kunde hjälpa henne. Kilah hade i sin flykt dragit på sig såväl stora rivsår, som ett brutet framben; troligt i en olycklig landning efter att hon oaktsamt teleporterat sig under flykten. Främlingen, Ester (npc), hjälpte bland annat Kilah att forma sin metall till det rustninglika stöd hon idag använder om sitt högra framben.
Kilah hade svårt att ligga still i väntan på att benet skulle läka, och gav sig därför av igen lite tidigare än vad hon borde. Hon spenderade lång tid sicksackande fram och tillbaka genom Numoori i hopp om att hitta Ceylon igen. Tillslut bestämde hon sig för att återvända till savannen igen, men längs vägen råkade hon på den lilla sälvargen Ronan. Ronan berättade att han ville bekämpa zombierna, som blivit ett problem i Numoori. Kilah hade hört talas om platser längre norrut som hade något med zombierna att göra, och hon vandrade tillsammans med Ronan till zombiejägarutposten vid Tvillingklipporna, där deras vägar skildes åt.
Kilah vandrade ytterligare ett tag, och träffade Iro i Kaiwood. De klumpigt flirtiga orden mellan dem var något Kilah desperat behövt, och hon fann sig förtrollad av Iros charm. Hon mötte Iro igen senare vid invigningen av Skuggfall Teater. Hon hade sett honom strida i arenan, och var orolig över att han kanske blivit skadad. De spenderade kvällen tillsammans, uppassande på varandra och lutande mot varandras sida i en av arenaområdets barracker, avskiljda från omvärlden. Där erkände Kilah sina känslor för Iro, och han besvarade dem lika entusiastiskt. Han bad Kilah att följa med honom hem. Hon sade ja.
- Gick med i Lykoris, Iros flock.
- Oops, det var ett dåligt beslut. Vem kunde ha anat?
- Fick valpar, för det skulle ju garanterat lösa problemet.
- Det löste inte problemet.
- Fick svår ångest och kände sig som en väldigt dålig mamma.
- Stor del av flocken drog för att strida mot Isil Anar.
- Kilah såg sin möjligt enda chans, övergav valparna och flydde.
- Panik-flydde till Tassemark, där hon av ren tur råkade på de yngre syskonen Önja och Öhld.
- Önja erbjöd att fly ut ur Numoori med Kilah. Storgråtande ensues.
- Kilah och Önja lämnade Numoori över glaciären, under det andra stora Norrskenet.
Relationer[]
- Cuywendz - Mor - Min förebild. Jag saknar dig, mamma. Jag längtar tills jag får se dig igen.
- † Nimbus - Far - Mamma berättade bara bra saker om dig.
- Bivlinde - Far till småsyskon - Jag är glad att hon har dig.
- † Kanto - Bror - Älskade, saknade bror.
- Kian - Bror - Jag hoppas att du har det bra. Jag saknar dig.
- Önja - Halvsyster - Tack för att du är med mig genom det här. Det betyder allt.
- Öfrin - Halvbror - Jag längtar efter att få se vem du blivit.
- Öhld - Halvbror - Du slåss för en ärofylld sak, även om det mest ser skitigt ut. Jag är så stolt över dig.
- Ökker - Halvbror - Ta hand om dig.
- Vilda - Adoptivsyster - Är du lika vild än?
- Iro - F.d. Partner - Förlåt mig.
- Birger-Kosi - Son
- Ekon-Erik - Son - Varför är ni såhär?
- Jabari-Joel - Son - Sluta, sluta, sluta!
- Kato-Britt - Dotter
- Shamira-Eva (NPC) - Dotter - Jag orkar inte mer...
- Tahavo-Ivar - Son
- Abraxas - Ledare/Råd
- Corson - Ledare/Råd
- Othello - Ledare/Råd
- Kali
- Cy (NPC)
- Naphula
- Usha
- Lamia - Ledare/Råd
- Javelin (NPC)
- Tenána
- Mirai
- Banrai
- Akira
Trivia[]
- Kilah fick kraften Teleport trots att ingen i släkten hade den kraften. In Character så vet ingen hur hon fick kraften. Antagligen så skedde ett missförstånd när karaktären skapades, där Teleport antogs vara kopplat till Telepati, som fanns i släkten, trots att teleport inte är det minsta besläktat med telepati. Trots missförståndet så har Kilah fått behålla kraften.
- Karaktären spelades till en början av Bönan, men adopterades i slutet av Oktober 2014 av Kreft.